Vädret har haft lite svårt att bestämma sig i veckan och mest betett sig som vår lokala tonåring; nya humör varje timme. I förrgår hade vi inom tio timmar först 15 cm kallsnö, sen regn , sen -8. Det har resulterat i att alla ytor som man möjligen kan springa på är täckta av knaggligt, genomfruset ex-snöslask. Fullständigt livsfarligt att springa på och man får rätt ont i fötterna. Det här hade ju kunnat få den mest inbitna vinterälskaren att börja vackla i sin kärlek, men idag hittade fötterna rätt och jag testade isvägen på Västeråsfjärden! Här hittade jag nästan slätt underlag, förvisso ren is, men mina icebugs fick fint bett och vips så hittade jag ännu ett skäl att älska vintern.

Sen måste man ju, som norrbottning, raljera lite över snöröjarnas kompetens i Västerås, som tvingar ut löparna på sjöisen för att inte slå ihjäl sig